Roboten tog mitt godis
Dagen kommer allt närmare då din granne är av metall. Och då behövs regler för att värna om grannsämjan. Anders Rydell talar med en av världens främsta experter på robotetik.
Artikeln publicerades i Din Teknik, februari 2008.
Robert Williams åkte denna ödesdigra januaridag, precis som alla andra, till sitt arbete på fabriken. Jobbet var sig inte längre likt. En ny sorts arbetare hade börjat, och de var större, starkare och tycktes aldrig tröttna på de tunga sysslorna.
Många av Roberts gamla kompisar hade redan fått lämna plats, och han anande att även hans egna dagar på fabriken var räknade. Robotar.
En av dem, vi känner inte dess namn, hade som uppgift att kvickt plocka fram materiel från ett lager. En syssla den utförde långt snabbare än någon människa. Men den här dagen var något fel.
Roboten tog så lång tid på sig att Robert till slut tröttnade på att vänta och gick själv in på lagret. Det borde han inte ha gjort. För när Robert kom inom räckhåll vaknade roboten till liv och svingade sin massiva metallarm.
Med ett enda träffsäkert slag krossade den Roberts skalle. Vi har hört historier som dessa så många gånger att det har blivit en modern stereotyp.
Att en dag kommer robotarna att resa sig mot sina mästare och döda dem. Vi har sett det hända i filmer och tv-serier som Blade Runner, iRobot, Matrix och Battlestarstar Galactica. Men skillnaden är att historien om Robert Williams är sann.
Den 25 januari 1979 på Fords stora bilfabrik i Flat Rock Michigan blev han den första människan någonsin att dödas av en robot.
Men han skulle inte vara ensam länge. Två år senare vid Kawasakis fabrik i Japan skedde nästa överfall. Den 37 år gamla ingenjören Kenji Urada lagade en till synes livlös robot.
Plötsligt fick den liv och pressade ner honom i en sågmaskin. Kenji var chanslös. Robert och Kenji blev början på ett en diskussion som kan tyckas höra hemma lika mycket i science fiction som historierna ovan – robotetik.
Asimovs lagar
Att ta fram en kod efter vilken robotar ska handla så att de inte skadar människor. Först att formulera en sådan kod var science fiction-författaren Isaac Asimov genom robotikens tre lagar på 1940-talet.
Lagarna lyder:
1. En robot får inte skada en människa eller genom underlåtenhet att handla tillåta en människa att komma till skada.
2. En robot måste åtlyda varje befallning den får av människor utom där en sådan befallning står i strid med första lagen.
3. En robot måste skydda sin egen existens såvida inte detta står i strid med första eller andra lagen.
De tre lagarna blev centrala i en serie av noveller av Asimov där han tog upp en rad scenarion som kunde uppstå när robotar blir en del av våra liv.
Så här 60 år senare är vi där. Du kan idag köpa syskon till Robert och Kenjis mördare för ungefär 2 000 dollar. Över 1, 5 miljoner högt avancerade robotar sliter i våra fabriker, många miljoner dammsuger våra golv och klipper våra gräsmattor.
Andra robotar har gjort mördandet till ett arbete. Just nu rullar soldater i metall beväpnade med granatkastare och maskingevär fram på larvfötter genom gatorna i Bagdad.
Andra robotar gör sig beredda på att kolonisera planeter i vårt solsystem eller vårt sexliv. Robotetik är inte längre ett ämne för nördar utan för politiker.
En brännande fråga
Den moderna robotetiken tog fart efter att den första International Conference on Roboethics hölls 2004 i Sanremo Italien. På plats fanns robotforskare samt representanter från Genèvekonventionen, EU och Vatikanen.
Och i mars förra året beslutade sig den Sydkoreanska regeringen att det var dags att på allvar ta itu med frågan då man satte samman ett råd för att arbeta fram etiska guidelinjer för robotsamhället.
I Sydkorea är frågan brännande eftersom landet planerar att mellan 2015 och 2020 placera en robot i varje hem. Och då kan man inte riskera att det som hände Robert och Kenji upprepas.
Vad är det då för riktlinjer man behöver? Ron Arkin är professor på Georgia Tech USA och en av världens främsta experter på robotar och robotetik.
Han har bland annat varit med och utvecklat Sony Aibo och arbetar med robotetik för USA:s militär.
– Robotar avancerar oerhört snabbt från laboratorium till den verkliga världen, men det finns ingen som riktigt funderat kring vad som kommer att hända. Det finns ingen gräns för hur långt robotforskare kan gå idag. Inte som det finns för biologier som har etiska gränser för kloning och stamceller. Men inom robotiken finns det inga. Frågan är om det är bra?
Men vad är egentligen robotetik?
– Det är riktlinjer för hur interaktionen mellan människa och robot ska gå till. Först och främst handlar det om att bygga in en känsla av ansvar i dessa robotsystem så att de tar rätt beslut.
Inom vilket område är det mest aktuellt med robotetik?
– Krigsrobotar. Det finns tunga finansiärer bakom och utvecklingen går snabbt. Det kommer komma robotar som gör sina egna beslut om att skjuta någon. Då måste vi bygga in system som reglerar det.
Mer etiska än människor?
Okej, men låt oss säga att en krigsrobot dödar en oskyldig människa, vem står då ansvarig? En robot kan väl inte åtalas?
– Nej, men precis som med vanliga soldater så finns det någon som ger ordern. Och det är den som är ansvarig. Så länge det är en människa så är det inget problem.
Ser du inget problem med till exempel krigsrobotar?
– Det finns såklart problem. Men det gör det som vi vet med människor också. Jag tror att man kan programmera robotar att vara mer etiska än soldater. Robotar är mer stabila i krig än människor. De blir inte rädda och får inte panik. Med robotar skulle vi inte ha haft ett Abu Ghraib.
Sexrobotar förutspås snart vara här, vilka problem kan vi då ställas inför?
– Ja, de kommer helt klart. Porrindustrin har alltid varit drivande inom teknologi. Men jag tror att det största problemet inte kommer att vara sex utan kärlek. När jag arbetade med robothunden Aibo så byggde vi in system för att manipulera så att människor skulle se roboten som ett djur. Med vår allt större kunskap om människans psykologi och hjärna så skulle vi kunna skapa robotar som manipulerar människor att bli förälskade i dem. Till och med kära. Det är såklart ett bra säljargument. Men ska vi göra det? Är det etiskt?
Men är robotetiken till för att hålla tillbaka oss eller robotarna?
– För båda, det handlar ju om att sätta regler för hur vi ska umgås tillsammans.
Text av Anders Rydell