Van She
Van She är det bästa som kommit från Australien sedan Errol Flynn.
Publicerad i Bon Magazine 35, december 2006.
Förmodligen så är Van She det bästa som kommit från Australien sedan Errol Flynn. Och jag älskar verkligen Errol Flynn.
Van She, som består av fyra Sydneykillar, släpper sitt efterlängtade debutalbum efter nyår. Sedan de bildades för snart ett och ett halvt år sedan har de gjort det mesta rätt.
Det vill säga skrivit in sig på bolaget Modular (Avalanches, The Presets osv), profilerat sig som powerpoppiga postnördar, gjort finstämda remixar av hårdare saker som Klaxons och Cut Copy och tillverkat egna åttiotalsvåta underverk som Kelly.
Det ligger något av åttiotalets sorglösa high school-filmer över Van She. Men även något
franskt.
– Vi älskar såklart fransk musik. Den franska popscenen har en så öppen och fri syn på musik, precis som vi i Australien. Vi har inte så mycket bakom oss att ta hänsyn till. Just nu lyssnar vi mycket på musik från Kitsuné, Ed Banger och Sébastien Tellier, säger bandets sångare Nicky Routledge.
På något sätt har jag alltid betraktat er som lite efterblivna i Australien. Jag föreställer mig att ni lever som i Napoleon Dynamite. Och Van She gör ju inte något för att förändra den bilden.
– Haha. Vi surfar fortfarande i Oakleys och bär kattskits-mönstrade shorts. Jag äger en Lamborghini. Hela vårt album klipptes på en supermassiv dator som kostade en halv miljon dollar och som Modular köpte till oss tillsammans med 20 påsar förstklassigt kokain.
Musikscenen i Australien känns väldigt energisk nu. Hur gick ni från ABBA till Modular?
– Vet inte, men det kommer nya saker hela tiden. Min iPod håller på att totalt erövras av ny australiensisk musik. Förmodligen glömde några av de franska killarna en manual när de var här senast.
Lyssna på myspace.com/vanshe
Text av Anders Rydell.