Boktjuvarna - Jakten pÄ de försvunna bibliotekenPlundrarna - Hur nazisterna stal Europas konstBroilers - De nya makthavarnaPiraterna - De svenska fildelarna som plundrade

Den kaxiga generationen

Rastlösa, effektiva, sjĂ€lvsĂ€kra och stĂ€ndigt uppkopplade. En miljon 80-talister har tagit steget in i vuxenlivet. Och de kommer att ruska om ordentligt pĂ„ arbetsmarknaden. Åttiotalisten Anders Rydell gĂ„r i nĂ€rkamp med ”den utvalda generationen&

Artikeln publicerades i Inizio, oktober 2008.

”80-talisterna Ă€r som tvĂ€ttmedel, en generation som marknadsför sig sjĂ€lva sĂ„ hĂ„rt att man byter kanal”, skrev nyligen en av mina vĂ€nner, född pĂ„ 70-talet, pĂ„ sin blogg. Yttrandet var troligen lika mycket sprunget ur avundsjuka som irritation. Men han har förmodligen inte helt fel. 80-talister beskrivs ofta som den jobbigaste generationen.

Men inte för att vi (ja, jag Àr 80-talist) Àr stökiga, utan snarare för att vi ska vara prÀktiga, krÀvande, bortskÀmda och olojala. Vi sÀgs vara flyktiga i arbetslivet, sjÀlvupptagna i privatlivet och rent utav vÄrdslöst sjÀlvutlÀmnande pÄ Internet. Min bloggande vÀn menar att vi 80-talister till och med Àr de nya 40-talisterna.

Vi Ă€r nĂ€mligen lika övertygade om att vi tillhör den ”utvalda generationen”. Men vad Ă€r egentligen sanning och vad Ă€r myt? Vad Ă€r generaliseringar och vad Ă€r kalla fakta? Hur ser egentligen generationen som föddes under Ronald Reagan, blev tonĂ„ringar med Spice Girls, brĂ„dmogna med Shawn Fanning och myndiga med Ernst Kirchsteiger ut?

I USA har 80-talisterna kallats för Generation Y. Y för ”Why” – den ifrĂ„gasĂ€ttande generationen. De följer pĂ„ den uppmĂ€rksammade Generation X, som föddes i slutet pĂ„ 1960- och under 1970-talet och som gjordes odödliga med Douglas Couplands bok med samma namn frĂ„n 1991.

Medan huvuddefinitionen för Generation X var cynism, sÄ har den för Y-generationen varit sökandet efter omedelbar tillfredsstÀllelse. Anders Parments hÄller till viss del med. Han Àr ekonomie doktor i företagsekonomi, förelÀsare och författare till boken med just namnet Generation Y (Liber, 2008).
– 80-talisterna Ă€r uppvuxna med mĂ„nga valmöjligheter och har alltid kunnat vĂ€lja och vraka. Det gĂ€ller allt frĂ„n mobiltelefoner, Internetsajter, skidresor och skolor. Det har gjort dem krĂ€sna. Sedan har de alltid haft verktyg för att kommunicera med sms och e-post. Det har gjort dem intensiva, effektiva och rastlösa. Sedan Ă€r mĂ„nga ganska bortskĂ€mda, sĂ€ger Anders Parment, som sjĂ€lv Ă€r 70-talist.

Anders Parment menar att just tekniken spelar en viktig roll för att förstÄtt 80-talisterna. Det Àr en generation dÀr datorn haft en lika naturlig som nödvÀndig plats i livet, Àven om de knappast Àr lika vana som 90-talisterna. Men fildelning, bloggar och stÀndig tillgÄng till information har satt sina spÄr.
– De behöver aldrig vĂ€nta, det finns alltid nĂ„got att göra. Vi 70-talister och tidigare generationer var ibland tvungna att vĂ€nta. Vi hade ibland helt enkelt ingenting att göra. För 80-talisterna Ă€r vĂ€nta ett skĂ€llsord. Den stĂ€ndiga tillgĂ„ngen till teknik gör att man förvĂ€ntar sig snabba svar och snabb service – vilket man tar med sig i livet som medarbetare och som konsument.

En av dem som först undersökte 80-talisternas bakgrund var framtidsforskaren Thomas FĂŒrth pĂ„ trendanalysföretaget Kairos Future. I sin bok 80-talisterna kommer (Uppsala Publishing House AB, 2002) intervjuade han 2 000 gymnasieungdomar.
– Tekniken har pĂ„verkat den hĂ€r generationen pĂ„ tvĂ„ betydande sĂ€tt, sĂ€ger Thomas FĂŒrth nĂ€r jag ringer honom. Dels har det gjort dem till en urban generation. Och dĂ„ menar jag inte urban som att bo i stĂ€der. Den stĂ€ndiga uppkopplingen har gjort att den urbana kulturen, livsstilen och modet idag spridits överallt. En person i Skövde har samma konsumtionsvanor och vĂ€rderingar som nĂ„gon i Stockholm. Dels har det gjort dem till vad man lite skĂ€mtsamt kallar Homo Zappiens.

De zappar livsstil som vi andra byter tvkanaler. Kanske var det 1993 som vi gjorde entré? Det var Ätminstone det Äret som brÄdmogna 80-talister satte en snigel pÄ ögat pÄ tv-licenssmitare i den numera kultförklarade RadiotjÀnstfilmen (inte helt ovÀntat hittades reklamen pÄ av en sexÄring). Det var Àven samma Är som Generation Y först sÀgs ha myntats, i den amerikanska reklamtidningen Advertising Age.

Senare fortsatte de trycka in sina smÄ anklagande och krÀvande pekfingrar rakt in i ögat pÄ vuxenvÀrlden i ungdomsprogrammet REA dÀr de betygsatte allt. 80-talisterna har inte helt ovÀntat Àven kallats för Generation Ordning. Hos dem finns en lÀngtan efter struktur och allvar, efter de mer utlevande och cyniska 70-talisterna. Beskrivningen Àr inte helt tagen ur luften utan styrks av statistiken, inte minst nÀr det kommer till drog- och alkoholvanor.

Enligt CAN (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning), som gör Ă„rliga undersökningar bland niondeklassare om alkohol- och droganvĂ€ndning, Ă€r trenden klar. Under hela 90-talet pekade trenden för bland annat narkotikaanvĂ€ndning uppĂ„t. Men under 2000-talet har det skett en mĂ€rkbar minskning. Trots dumpade priser pĂ„ narkotika, ökad tillgĂ„ng pĂ„ grund av globaliseringen och en förĂ€ldrageneration som dricker allt mer sĂ„ har 80-talisterna stĂ„tt emot. NĂ€r jag nĂ€mner det för min bloggande 70-talistkollega menar han med sin sedvanliga cynism att 80-talisterna visst Ă€r drogade – men inte pĂ„ knark: ”I stĂ€llet för att ta LSD pĂ„ en festival Ă€r 80-talisterna ute pĂ„ en rejĂ€l egotripp.”

Retorikexperten Elaine Bergqvist arbetar nu pĂ„ en bok om generationskulturer som ska komma ut nĂ€sta Ă„r. Hon tror snarare att 80-talister lĂ€tt uppfattas som ”egotrippade” nĂ€r det istĂ€llet handlar om att de inte Ă€r lika fĂ€sta vid den svenska Jantelagen.
– Det beror pĂ„ att var och varannan 80-talist har minst en förĂ€lder med annan etnisk bakgrund. Att spela piano som en gud och fĂ„ en komplimang för det bemöts sannolikt inte med ”Ă€sch” utan med ”tack”.
Det finns drygt en miljon svenskar födda pĂ„ 1980-talet. Det Ă€r en generation som Ă€r redo att göra karriĂ€r – men inte utan krav. 80-talisterna kommer att sticka sitt pekfinger i ögat Ă€ven pĂ„ sina arbetsgivare.

– För en 80-talist handlar arbete mycket om sjĂ€lvförverkligande. Man vill ha roligt pĂ„ jobbet och göra nĂ„got meningsfullt, sĂ„ arbete handlar inte frĂ€mst om att göra rĂ€tt för sig. De duktiga 80-talisterna kommer att ta för sig och bli starka pĂ„ arbetsmarknaden. De Ă€r orĂ€dda, effektiva och vĂ€l medvetna om att de kommer att ha goda möjligheter. De kommer att byta jobb oftare Ă€n tidigare generationer. Det Ă€r troligt att vi kommer att se en betydligt större skillnad i förutsĂ€ttningar, lön och arbetsvillkor för högpresterande och lĂ„gpresterande medarbetare.

Det kommer att bli vanligare att 80-talister har en högre lön Ă€n vissa Ă€ldre kolleger, sĂ€ger Anders Parment. Enligt en undersökning som bemanningsföretaget Proffice nyligen genomförde bland 80-talister sĂ„ var det just sjĂ€lvförtroendet som förenade de 1 200 tillfrĂ„gade. Thomas FĂŒrth pĂ„ Kairos Future menar att företagen kommer att fĂ„ mycket svĂ„rare att locka 80-talisterna Ă€n tidigare generationer.
– De Ă€r ju Pippi LĂ„ngströms barnbarn. De Ă€r kaxiga av naturen. Det Ă€r snarare 80-talisterna som vĂ€ljer arbetsgivare Ă€n tvĂ€rtom. En arbetsgivare som vill locka duktiga 80-talister mĂ„ste vara tydlig med vad man har att erbjuda. Annars kommer de inte att stanna kvar, sĂ€ger Thomas FĂŒrth.

I vĂ„ras publicerade formgivningstidningen CAP&Design artikeln ”SĂ„ hanterar byrĂ„erna 80-talist-egoisterna”, dĂ€r Kenneth Adenskog pĂ„ byrĂ„n Åkestam Holst sade om 80-talisterna att de ibland Ă€r lite vĂ€l ambitiösa: ”De Ă€r ivriga att komma ivĂ€g snabbt och vill gĂ€rna bli vĂ€rldsberömda pĂ„ ett halvĂ„r.” Elaine Bergqvist, sjĂ€lv Ă„ttiotalist, hĂ„ller med om att hennes generation Ă€r ambitiös, men inte bortskĂ€md.

– MĂ„nga framtidsföretag hĂ€vdar att 80-talistgenerationen Ă€r bortskĂ€md eftersom de vill att ett jobb ska vara ”roligt”. Roligt anser jag inte Ă€r rĂ€tt formulering utan snarare ”vĂ€rdefullt”, de vill ha ett jobb som de brinner för. Trots alla likheter Ă€r 80-talisterna, enligt Elaine Bergqvist, mer olika Ă€n lika.
– 80-talisterna Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n en kulturellt och socialt homogen generation. Det Ă€r dĂ€rför de ofta kallas för individualister, de Ă€r olika inte för att de vĂ€ljer att vara det, utan för att det Ă€r det de Ă€r.

Skillnaderna beror, som Elaine Bergqvist tidigare nÀmnde, pÄ att mÄnga har invandrarförÀldrar. Men ocksÄ pÄ informationsflödet.
– Egentligen Ă€r skillnaden större mellan könen Ă€n mellan generationerna. Tjejerna utbildar sig och flyttar medan killarna tenderar att hamna efter, sĂ€ger Thomas FĂŒrth, som lett projektet ”Unga europĂ©er i ett globalt perspektiv”, dĂ€r livsstilen hos över 20 000 ungdomar i 17 lĂ€nder undersökts.

Enligt Högskoleverkens statistik frÄn 2007 avlades tvÄ tredjedelar av alla akademiska examina av kvinnor. Sedan 2004 Àr kvinnor Àven i majoritet pÄ landets forskarutbildningar. Statistiken visar Àven att kvinnor födda pÄ 1980-talet tar över klassiskt manliga högstatusyrken, som tandlÀkare, lÀkare, arkitekt och jurist. Anders Parment, som förelÀser pÄ ekonomiutbildningen pÄ Linköpings universitet, har Àven upptÀckt en skillnad i attityd.
– Jag har lĂ€nge mĂ€rkt att tjejerna Ă€r mer intresserade, stĂ€ller mer frĂ„gor och pratar mer pĂ„ förelĂ€sningarna. Vid ett tillfĂ€lle diskuterade jag detta med en genusforskare, som menade att det beror pĂ„ förvĂ€ntningar om att killar ska prata mer. Att om killar och tjejer pratar lika mycket, sĂ„ tror man att tjejerna pratar mer. Senare har jag fört anteckningar om tjejers och killars aktivitet i undervisningen. Tjejerna
dominerar!

Hur ser dÄ framtiden ut för Generation Y? VÀntar framgÄng eller Àr en hel generation pÄ vÀg in i vÀggen?
– Risken finns att de satsar för hĂ„rt för att nĂ„ sitt mĂ„l. För att lyckas med allt: karriĂ€r, vĂ€nner, livsstil. Speciellt tjejerna som Ă€r extra drivna. Det finns en del oroande tecken pĂ„ till exempel ungdomspsyk. SĂ„ priset kan vara högt. KĂ€nslan Ă€r att det handlar om att vinna eller försvinna, sĂ€ger Thomas FĂŒrth. Anders Parment menar att 80-talisterna ibland kanske Ă€r lite vĂ€l sjĂ€lvsĂ€kra.
– En del av dem överskattar sin förmĂ„ga och kanske tar vĂ€l lĂ€tt pĂ„ bristen pĂ„ erfarenhet. I mĂ„nga fall blir de vĂ€l ytliga i sin strĂ€van efter att ha ett lĂ„ngt cv. Men styrkan Ă€r att de jobbar effektivt och vĂ„gar ifrĂ„gasĂ€tta det som andra tar för givet.

I fjol trĂ€dde den sista Ă„rskullen 80-talister in i vuxenlivet. Kanske var det vĂ„r sista chans att strĂ„la oss i ljuset. För förmodligen kommer jag snart att göra min lite bittra bloggande 70-talistvĂ€n sĂ€llskap nĂ€r vĂ„rt nya lillasyskon trĂ€der in pĂ„ scenen: Generation Z – 90-talisterna.

Publicerad den 21a november 2008Tillbaka till artiklar

Kommentarer

Skriv kommentar
Kommentar av Anders RydellSkickat den 17e augusti 2011, 06:56

Hej Sven!

Jag håller nog med dig. Jag tror att detta också är utslagsgenerationen. Få kommer lyckas väldigt bra, många kommer misslyckas. Tyvärr!

Kommentar av Sven OlieffSkickat den 8e juni 2011, 12:59

Hej. Som farsa till tre barn, varav en tidig 70-talist och två 80-talister måste man säga att artikeln hade sina klara poänger.
Jag tycker mig märka en större kaxighet, mer grandiositet och supernaturlig tillgång till IT-media, men håller inte riktigt med att 80-talisterna har det driv som behövs för att kunna
föra existensen vidare före 25-årsåldern. Jobb i dreamfactorys?
Varför ska allt vara serverat?

Skriv kommentar

Namn och E-postadress är obligatoriskt. E-postadress publiceras ej.


Webbproduktion: Deserve It - Webbplatsen använder Cookies