Allt är ljust
Belysning är inte längre en fråga om rätt lampa. Ljus har kommit att handlar lika mycket om design och spetsteknologi som hälsa. Nu kommer den nya upplysningen.
Artikeln publicerades i tidningen Clear Skies, december 2007.
En kvinna går fram till fönstret. Med en handrörelse i sidled genom luften får hon magin att spraka loss. Fönstret börjar leva, och svarta grenar klättrar fram över glasrutan. Med ännu ett svep med handen skjuter grenarna ut skott och stora löv sträcker sig över glaset.
Hon höjer handen och olika ljusfärger bläddrar förbi över glaset, gult, rött, blått – hon väljer till slut ett rosa ljusskimmer. Det är inte ett avsnitt av Star Trek eller en ny science fiction-film.
Jag befinner mig i en stor utställningshall i Earl Court i London, där teknikföretaget Philips visar upp sin senaste teknologi. För något år sedan var det självlysande klänningar som ändrade färg efter ditt humör.
Den här gången är det fönstret med inbyggda animationer som alla talar om. Fönstret med filter för olika ljusfärger, som man styr med handrörelser. Ett slags superavancerade persienner skulle man kunna säga.
Fönstret kan även fungera som väckarklocka och inte minst – ge dig en ljusterapisession. För allt handlar om ljus just nu. Ny ljusteknik ska inte bara rädda vår miljö utan även vår hälsa.
Undersökningar visar att nästan hälften av alla svenskar blir tröttare under vintern, och flera hundratusen så allvarligt att de utvecklar depressioner.
Men i stället för att proppa i dig vitaminer och planera in solsemestrar kanske lösningen i själva verket är en ny lampa – eller snarare rätt lampa.
LJUS UTAN LAMPOR
Philips är ett av företagen som satsar hårdast just nu på ljus och ljusprodukter. Men ljusprodukter behöver inte nödvändigtvis betyda synliga lampor.
– Många designer tänker från fel håll, först så designar de en snygg lampform, sedan börjar de fundera på var de ska stoppa ljuskällan. Ljuset kommer tyvärr ofta i andra hand, lampan är då
bara en prydnad som inte är särskilt bra för belysning, säger Svante Pettersson som är utbildad ljusdesigner vid Ljushögskolan i Jönköping.
Han arbetar som arkitektonisk ljusrådgivare åt Philips och föreläser om ljusfilosofi. En ny trend har blivit att integrera ljus i andra produkter än lampor.
I höstas släppte Philips sin Wake up light, en väckarklocka som väcker dig med ljus i stället för oväsen. En annan är Lumies body clock som fungerar enligt samma princip.
Det börjar även bli alltmer populärt med ljusterapilampor på kontor och arbetsplatser, som alternativ till espresson eller godispåsen.
För något år sedan lanserade Philips sin Ambilight tv, med så kallad LED-teknik i bakgrundsbelysningen. Ljuset som visas på skärmen speglas över i ramen och på väggen bakom och vid sidan av teven.
Ljuset ställer hela tiden om sina toner efter vad som visas på teven. Enligt Svante Pettersson är det inte bara en snygg visuell effekt.
– När man tittar på en skärm ska bakgrunden ha en liknade ljusstyrka för att inte belasta ögonen lika mycket. Det ska inte vara för stor kontrast. Men det har man vetat länge. Tittar du på gamla teveapparater från 60-talet så hade en del bakgrundslampa, men sedan tog designen över och lampan försvann.
LJUS I GENERNA
Hur mycket påverkas vi då av ljus? Mycket mer än vi förmodligen anar. Enligt forskningen har vi medfödda biologiska rytmer i hjärnan, som en slags naturlig klocka som följer ljuset.
Problemet är att den moderna människan är dålig på att lyssna på den biologiska klockan. Vi lurar kroppen genom att stänga ute ljuset när det är ljust på morgonen och genom att tända lampan när det blir mörkt på kvällen.
– Ljus får ögat att sända en signal till hjärnan som börjar utsöndra hormonet kortisol, vilket gör oss pigga. När vi utsätts för mörker tillverkar hjärnan hormonet melatonin vilket gör oss trötta, säger Svante Pettersson.
Det är bristen på kortisol som gör att många i Skandinavien blir trötta och dåsiga under vintern. Människor i Medelhavsländer har till exempel inte samma problem. Men det är inte allt ljus som fungerar, förklarar Svante Pettersson.
– Solljus är långt mer intensivt och har lite andra våglängder än vanligt lampljus. Det är det kalla, blåa ljuset som styr produktionen av kortisol.
Det är det man använder vid till exempel ljusterapi. Man brukar i ljussammanhang tala om lux som påverkar vårt intag av ljus. Lux är måttet på ljusets intensitet.
Ett väl upplyst rum har 300–500 lux, medan en riktigt solig dag kan ha upp till 100 000 lux. Eftersom vi tillbringar en stor del av vintern inomhus så blir skillnaden i mängden ljus vi utsätts för under olika tider på året enorm.
De nya ljusväckarklockorna fungerar genom att de börjar lysa en halvtimme innan väckningstid och sätter igång hormonproduktionen i kroppen.
Resultatet är att man blir piggare. Philips egen undersökning har visat att de som använde Wake up light använde snooze-knappen mindre än de med vanliga väckarklockor.
Men Svante Pettersson tror att vår belysning snart kommer att bli smartare än så. Ljus kommer att bli både mer genomtänkt och nyttigare.
INTELLIGENT LJUS
– Ljus kommer att integreras alltmer i vår arkitektur och inredning. Vi kommer att få högre möjlighet att styra över ljuset, över ljusnivå, ljusfördelning och nyanser hemma. Vi har redan börjat gå ifrån den centrala taklampan i hemmen som ofta ger ett platt och tråkigt ljus.
– Det är ett steg. De flesta lampor berättar ofta mer om sig själva än vad de berättar om rummet. Att ha ett rum felbelyst kan också göra oss tröttare, enligt Svante Pettersson.
Eftersom ögonen dras till ljuspunkter får de jobba mer om ljuset ger för höga kontraster. Ögonen får svårare att ställa in sig.
Men den nyaste och viktigaste ljusteknologin är just LED som står för ”light emitting diode”. Lysdioder är mycket mindre än glödlampor och kan därför både gömmas lättare och belysa ytor som väggar mer precist och jämt.
De är även flera gånger energisnålare än glödlampor, ändå förstår Svante Pettersson att det är svårt att ge upp glödlampan helt.
– Glödlampans ljuskaraktär har vi, som människor, under årtusenden har vant oss vid. Glödlampan har ju en liknande ljusfärg som en eld eller ett ljus. Det kan vara svårt att vänja sig av med i en handvändning.
En ljustrend som kommer starkt med just LED-ljus är färgat ljus. I vår släpper Philips sin hajpade LED-lampa Living color i Sverige. Med en fjärrkontroll kan man ändra färg på ljusskenet.
– Även olika färger på ljuset påverkar oss, det blir vanligare att kunna välja ljusfärg i hemmet efter vilken stämning man vill uppnå, säger Svante Pettersson som även tror att belysningen kommer att bli mer intelligent och förändras efter våra personliga behov i framtiden.
– I dag pågår en utveckling på offentliga platser och på kontor där man experimenterar med olika ljus under dagens lopp. Man får starkare ljus på morgonen när man behöver det och även efter lunch så man slipper lunchkoman.
– Framåt eftermiddagen blir ljuset svagare, så att inte sömnen störs. Jag tror att det här snart kommer att föras över till våra hem. Jag kan tänka mig att man har ljusterapi i morgonduschen. Man blir ren och pigg samtidigt.
Text av Anders Rydell
Jag har gjort ett förslag till en"ljus" ridå.
Som inbjuden konstnär tävlar jag med tre andra
konstnärer.
Nu väntar jag med spänning på resultatet i april 2008.
Själv är jag otroligt nöjd med mitt förlag.
En ridå, där det med ljuseffekter händer saker innan föreställningen och där man kan skapa och
bygga upp känslor beroende av vad som kommer att
hända på scenen.
Av en händelse läste jag ditt inlägg och ville skicka det vidare till min son som studerar på Designhögskolan i Umeå.
Jag blev inspirerad av vad jag läste.
Tack för det.
Nu vill jag veta mera om led-teknik
Barbro, Konstnär på Åland