Teknologi driver kulturen
Populärkulturen förändras ständigt. Men vad är det som för den framåt? Som definierar och påverkar vår tid mer än någonting annat? Är det musiken? Politiken? Konsten? Modet? Ingetdera, de teknologiska framstegen är de enda som egentligen räknas.
Artikel publicerades i Bon 39, september 2007.
VAR STÅR VI?
Teknologin revolutionerar
Det är innovationer som tryckkonsten, radio, TV och Internet som legat till grund för populariseringen av kultur och som gjort kultur till något för många i stället för få.
Populärkulturen är alltså helt beroende av teknologi. Så har det varit länge. Men i dag går det fortare än förr. De senaste 15 åren har datorisering, digitalisering, Internet och allt smartare, mindre och billigare teknik helt kastat om förutsättningarna.
På några få år har digitaliseringen skapat ett helt nytt sammanhang för film och musik. Webb 2.0 skapar nya subkulturer på ett par månader. Bloggar lyfter fram nya makthavare på några veckor.
Det är förändringarna och deras snabba takt som sätter agendan för populärkulturen. Och det är teknologin som håller i taktpinnen. Så kommer det att förbli. Nya, än mer konkreta innovationer än det senaste decenniets informationsrevolution är i antågande.
Tack vare kartläggningen av den mänskliga arvsmassan och nanoteknologin står vi inför en digitalisering även av människan och hela hennes fysiska miljö.
En ny teknologisk revolution. En revolution som, även om vi knappt märker det, redan hunnit bli det viktigaste som händer inom populärkulturen.
Varför tittar populärkulturen i backspegeln?
Trots att de avgörande händelserna och upptäckterna sker slag i slag ser den svenska populärkulturella arenan hellre bakåt än framåt. Visst, datorspel recenseras pliktskyldigt i de flesta medier. Men svenska kulturmedier avhandlar fortfarande 1920-talet hellre än 2020-talet. Man upprörs hellre av lyxkonsumtion än av genmodifikation.
Man konsoliderar sig hellre med finkultur än med ny kultur. Och man sammanför i allt större utsträckning popkulturen med döende konstformer, snarare än nya. Det pratas gärna om elektronisk musik i P1 men bara om det går att referera till opera.
De svenska kulturmedierna är alltså i grund och botten kulturkonservativa. De inser inte att Silicon Valley just nu är viktigare för filmen än Hollywood är. Att ettor och nollor är viktigare för musiken än något skivbolag.
Och att bloggvärlden är viktigare för litteraturen än någon kultursida. Vi vill skapa en populärkulturdebatt som inser just detta, och hellre blickar framåt än bakåt.
Tiden går snabbare
Grammofontekniken fanns i 100 år. CDskivan var daterad efter mindre än 20. MP3 ersätts just nu av bättre digitala format och om tio år kommer vi att bära all musik som någonsin skapats i fickan.
Vi tror att teknologin utvecklas exponentiellt och inte linjärt. Vi tror att populärkulturen de närmaste 20 åren kommer att genomgå större förändringar än vad den gjort de senaste 100 åren.
VAD HÄNDER?
Alltid överallt
I nästan 20 års tid har datorn legat till grund för alla viktiga kulturella förändringar som skett.
Den teknologiska singulariteten (och den utveckling av till exempel nanoteknologi som just nu pågår) pekar i en mycket tydlig riktning: datorerna kommer att bli försvinnande små och ha långt större kapacitet än vad de har i dag.
De kommer att bäddas in i vår tillvaro: i våra kläder, i våra möbler, och så småningom i våra kroppar. Utvecklingen har redan kommit en bra bit på väg. Vi bär ständigt med oss våra iPods, mobiler och handdatorer.
Snart blir prylarna både mindre och smartare. Utvecklingen, som kallas ubiquitous computing, leder till att datorer snart kommer att vara överallt. Och de kommer att vara så väl integrerade med vår omgivning att de blir en naturlig del av den.
Fenomenet skapar en ny arena för populärkulturen. Datorn har redan gjort kulturen lättillgänglig. Inom en snar framtid kommer den dessutom att vara ständigt närvarande.
Kreativa maskiner
Teknologin förbättrar inte bara människan den ersätter henne. Ända sedan den industriella revolutionen har maskiner kontinuerligt ersatt mänsklig prestation.
I första steget handlade det om fysiskt arbete. I och med datorn kan vi i dag lägga ut delar av vårt minne och vårt logiska tänkande på entreprenad.
Inom en rad ämnen innebär datorerna redan att människor konkurreras ut från arbetsmarknaden. Och egentligen borde de flesta nobelpris delas ut till datorer.
Populärkulturen står näst på tur. Just nu analyserar datorer hur man bygger den perfekta hiten eller den perfekta blockbustern. EA (evolutionary algorithms) är redan bättre på design än någon mänsklig AD.
Med allt större kunskap om människans biologiska och sociala natur kommer datorerna att kunna konkurrera med vårt skapande fullt ut.
De kommer att komponera dansvänligare hits, skapa intressantare konst och skriva mer nyskapande romaner.Och de kommer att göra det billigare och snabbare än vi själva.
En robot i varje hem
För ett år sedan publicerade Bon artikeln Älskade robot där vi hävdade att roboten är den nya persondatorn.
Fyra månader senare hängde Bill Gates på och publicerade artikeln A Robot in Every Home i Scientific American. Nu håller robotsamhället snabbt på att bli verklighet.
Det tillverkas och säljs krigsrobotar i USA, personrobotar i Sydkorea, tjänsterobotar i Japan och sexrobotar i Tyskland.
Robotens utveckling är självklart nära sammankopplad med datorns; det är datorrevolutionen som ligger till grund för robotrevolutionen. Och roboten har minst lika stor kapacitet att revolutionera populärkulturen som datorn.
Vad som kommer att förändras kan ingen ännu veta (även om de DJ-robotar som redan turnerar runt i världen väl ger oss en hint). Men det är helt uppenbart att kommande teknologiska innovationer, som roboten, i allt högre grad kommer att förändra förutsättningarna för populärkulturen.
Nanoteknologi är mode
Nanoteknologi är den teknik alla modeskapare och konstnärer alltid drömt om de vet bara inte om det än. Nanoteknologi är möjligheten att bygga nya strukturer med atomer, och alltså att skapa nya material med helt nya egenskaper.
Och modet blir, allt eftersom piratkopieringsindustrin växer, allt mer beroende av nya, unika material. Med nanoteknik kan vi skapa plagg som stöter bort smuts eller leder ljus eller, än mer spännande, liksom människor lever och förändras.
Plagg som är pręt-ā-porter på morgonen och haute couture på kvällen. Som antar den form och den färg vi vill närhelst vi vill det.
Nanoteknologin kommer att förändra modet i grunden. Men den bär inte bara på fröet till en revolution inom mode – utan inom all populärkultur.
Den nya människan
Tekniken har redan letat sig in i våra kroppar och vårt blodomlopp. Plasthjärtan, avancerad plastkirurgi, röstproteser, konstgjorda organ, odlad hud, artificiellt blod och robotproteser finns redan.
I nuläget används integrationen av teknologi och människa i första hand till att laga, hela och rätta till sådant som inte fungerar. I nästa steg kommer teknologin att användas till att förbättra oss.
Den kommer ge även fullt friska människor möjligheten att se längre, höra mer, minnas bättre och tänka snabbare. Sådana fysiska förändringar påverkar även våra psykiska tillstånd.
Expansionen av våra sinnen sätter helt nya mentala ramar. Vad de nya ramarna innebär för konsten, modet eller musiken kan vi än så länge bara fantisera om.
Men att de nya förutsättningarna för människan även blir nya förutsättningar för kulturen är uppenbart.
Även den nyligen genomförda kartläggningen av den mänskliga arvsmassan hyser potential att förändra vår biologi i grunden. Kunskapen kan mycket väl användas till att skräddarsy människor.
Skulle en sådan tendens uppstå påverkas naturligtvis den mänskliga estetik som driver modet, filmen och all annan visuell kultur. Det ovanliga kommer att bli vanligt, det vanliga ovanligt och helt nya kroppar och ansikten kommer växa fram.
Våra ideal, och därmed vår kultur, kommer att förändras därefter.
VAD GÖR VI NU?
Låt oss tala om teknologi
Hur ska modet, konsten, musiken och medierna förhålla sig till den teknologiska och vetenskapliga utvecklingen? Just det anser vi vara populärkulturens absolut viktigaste och mest aktuella fråga.
Det går inte längre att förstå populärkultur utan att förstå dess samband med teknologi. Men det är inte bara därför vi måste analysera den teknologiska utvecklingen.
Populärkulturen har makt att förutsäga och föreställa framtiden: EU bygger just nu ett lagsystem för robotsamhället baserat på de lagar Isaac Asimov formulerade för 50 år sedan.
Och robotutvecklare skapar robotar som liknar dem de såg på TV som barn. Alltså bör vi medverka med en ny sorts debatt som tillåter oss att fantisera, diskutera framtida innovationer och ställa de frågor utvecklingen ställer oss inför.
Populärkulturen och teknologin utvecklas i symbios. De föder varandra hela tiden. Vi behöver en populärkultur som inte bara ser det sambandet utan även kräver att vetenskapen tar populärkulturens möjlighet till föreställning på allvar.
Genetik, nanoteknologi, superdatorer och robotar var populärkulturella bilder långt innan de blev verkliga.
Därför borde populärkulturen skaffa sig makten att påverka den tekniska utvecklingen.
Popkultur och naturvetenskap
Populärkulturella medier vänder sig allt oftare till psykologer, sociologer och genusvetare för att söka förklaringar till populärkulturella förändringar, skiftningar och tendenser.
Vi anser att man i högre grad borde söka dessa svar hos naturvetenskapen. Nyligen intervjuade franska modetidningen Paradis forskaren bakom kartläggningen av den mänskliga arvsmassan.
Det är ett tecken i tiden, men än så länge ett lysande undantag. Kanske är vi rädda att söka svar hos naturvetenskapen för att den är mer hänsynslös, mer kontroversiell och långt mer kompromisslös än humanioran.
Men i längden kan vi inte ignorera naturvetenskapen. Riskerna med att göra det är helt enkelt för stora.
Populärkulturen är en humanism
Det är enkelt att reagera på ny teknologi med rädsla eller skepticism. Men lika lite som vi skulle vilja leva före penicillinet kommer vi att vilja leva före kartläggningen av den mänskliga arvsmassan.
Eller före ekologiska städer, eller robotstädhjälp. En del av rädslan är befogad. Vi vet sällan i förväg vad ett nytt vetenskapligt genombrott för med sig. Billig energi eller tusentals civila offer?
Eller både och som i fallet kärnfission. Det vi inte får glömma bort är att själva kunskapen är neutral. Det är vi själva som bestämmer hur den kommer att användas.
Och det är här populärkulturen kommer in. Vi kulturmedier har makt att belysa, diskutera och engagera. Om vi inte börjar diskutera ny teknologi, innovation och vetenskap är risken stor att vi fattar fel beslut.
Eller inte ens får möjlighet att delta i beslutsfattandet. Lämnar populärkulturen frågorna om genetik, nanoteknologi och robotutveckling åt sitt öde, överlåter man vår tids viktigaste frågor till statsmakt och militär. Det håller redan på att ske.
Avslutningsvis
Vilka de verkliga konsekvenserna av den snabba pågående teknologiska utvecklingen är vet vi ännu inte. Men den kommer att ställa oss inför nya frågor och ge oss nya svar. Som har allt att göra med mode, konst och kultur.
Vad är utanförskap när du kan bli vad du vill? Vad är kärlek när du kan välja vem du vill bli kär i? Vad är kunskap när Google sitter i hjärnbarken? Vad är skönhet när allt går att försköna?
Och den viktigaste frågan; hur förhåller vi oss till teknologin när den inte bara i grunden kan förändra vår omvärld utan även oss själva?
Texten är skriven av Anders Rydell.